Direktlänk till inlägg 14 juli 2012
Jag vet inte riktigt hur jag mår. Livet känns ju uthärdligt, men inte så roligt. Men jag börjar mer och mer se ljuset i saker. Jag har börjat längta efter saker igen. Sakna saker. Slutat vara bara en enda stor tomhet av ingenting. Jag är fortfarande ledsen, fortfarande arg, men jag är också glad, tacksam över att få leva, hoppfull. Jag vågar planera saker igen, vågar tänka att jag defintivt inte kommer att vara död om några månader.
Jag längtar så vansinnigt mycket till hösten. Till vardagen, för jag älskar vardagen. Älskar att gå till skolan där i alla fall en drös av mina bästa vänner finns, varje dag. Hur vi bara slösar bort tiden tillsammans. Längtar efter rutiner och att få komma hem till människor jag gillar och dricka kaffe i höstmörkret.
Läkaren från avdelningen jag var inlagd på senast ringde förresten igår, frågade hur jag mådde om och om mina mediciner. Om jag var säker på att jag hade så det räckte. Det har aldrig hänt förut, och jag blev glad för att hon gjorde det trots att det var över en vecka sen jag blev utskriven, att hon tänkte på det. Att det finns människor som bryr sig fortfarande.
Var hos läkaren igår som sa att jag var uttorkad och hade lite låga antal vita blodkroppar. Sämre blodtryck men bara halvrisigt som hon sa i alla fall, så jag överlever. Blev beordrar att gå och dricka en kaffe med mycket mjölk i alla fall för att få...
Min kropp är så svag just nu. Orkar bara sitta i soffan och kolla på tv. Har målat naglarna. Håller på med paketkalendrar och fortsätter på min stickning. Sen kommer kvällen ha gått och det blir äntligen måndag. Ska till läkaren, tömma mitt skåp på p...
Var och vägde mig hos sjuksköterskan idag igen. Hade gått ner två kg till sen förra fredag. Lycka, misslyckande, skräck. Hon undrade om jag fick i mig något alls, pratade om inläggning men typ psyk och det aldrig i livet. De bryr sig inte ens om man ...
Jag var hos studievägledaren idag i skolan. Utbildningen går inte att lösa så jag måste helt enkelt ta uppehåll. Måste bli sjukskriven. Känns som jag skrivit under min egen dödsdom idag. Känns så fruktansvärt tungt att lämna min underbara klass. Men ...
Fick tid på Capio på onsdag. Receptionisten var trevlig i alla fall och min läkare är så jävla bäst. Hade okej puls och blodtryck så det var bra. Ska få provsvar på måndag då jag ska tillbaka till läkaren. Varför är det enda som upprepas i mitt huvud...